Jag har alltid alltid varit en pappas flicka. Och kommer alltid att vara det. Då jag var liten gjorde vi stuff tillsammans, åkte på båtutflykter eller cykelturer och när jag blev äldre var pappa alltid den jag ringde åt då jag hade problem, för jag visste att han kunde säga dom rätta orden, han hade alltid nåt klokt att komma med som fick mig att lugna ner mig. Idag är det farsdag och det är första gången jag inte firar den med pappa (nej vadå, nu ljuger jag, jag var ju inte hemma för 2 år sen heller då jag befann mig i VLC) men så vitt jag vet är det väl farsdag varje dag – eller va. Lika kär är han ju alla 365 dagarna om året. Glad farsdag Papsi iallafall, nästa veckoslut ska vi kramas och så ska ja baka nå gott ♥

Annonser